Debatt om skolan

Här kommer debattartikeln som Borås Tidning vägrar publicera som skrevs av Lisa Tjärner, ordförande Vänster partiet Borås och mej. Den skickades för ungefär en månad sen.

Vem tjänar på sorteringsskolan?
Ordningsomdömet, visar på en märklig elevsyn. Vi i vänsterpartiet står inte bakom den här förlegade åtgärden. Relationen mellan lärare och elev i dagens gymnasieskola bör baseras på en gemensam respekt och kommunikation. Risken med ordningsomdömet är att den underminerar elevernas möjlighet att uttrycka sina åsikter. Skolans uppgift är att uppfostra demokratiska medborgare medans ordningsomdömet skapar rädsla, något som även Sveriges elevråd påpekar.
Ett negativt ordningsomdöme baseras oftast på en hög frånvaro och hur eleven sköter sig i skolan. Frågan man då måste ställa sig är vilka elever som får ett negativt omdöme? Oftast är det elever som är skoltrötta eller har sociala problem. Hur kommer ett negativt ordningsomdöme tillrätta med dessa elevers problem? Risken är att man förflyttar ansvarsfrågan från de ansvariga, bland annat skolan, till individen. En elev som är skoltrött eller mår dåligt kommer inte att gynnas av en bestraffning, problemet ska lösas genom att skapa en skola där alla känner sig välkomna och alla elever får lika mycket utrymme. Vi anser att det är betydligt viktigare att hitta riktiga lösningar för dessa elever, skolan har ett ansvar för att stötta och hjälpa. Det kan handla om tillexempel åtgärdsprogram utarbetade av specialpedagog, eller en utökad elevhälsa. Man borde lyssna mer på eleverna för att förstå vilka problem de upplever. Den 26 januari 2006 uttryckte Joni Lindgren ordförande för Sveriges elevråd sig så här angående ordningsomdömet: ”- De vill göra läraren mer auktoritär och visa att det är skillnad mellan lärare och elever. Det är inte den sortens ordning vi vill ha. – Vad som behövs är medbestämmande för eleverna och respekt.” Vi håller med Lindgren. Det handlar inte om att man ska acceptera dåligt beteende utan snarare en förståelse för den enskilde individen och hur man ska göra för att åstadkomma en positiv förändring. Mats Ekholm, professor i pedagogik, kritiserar också folkpartiets förslag och jämför det med det gamla ordningsomdömet som avskaffades i Sverige 1969: ”Det var bra att vi blev av med eländet på 60-talet. Man blir förvånad över den historiska omedvetenhet som ligger bakom det här förslaget. Vi har mycket bättre instrument idag med individuell utvecklingsplan och samtal”.
Den gymnasiereform som nu genomförs innebär stora förändringar för de praktiskt inriktade utbildningarna. Grundläggande behörighet till högskola och universitet tas bort. Även om dessa elever har möjlighet att läsa till behörighet på komvux hamnar man i en sämre urvalsgrupp och man har dessutom dragit ner på antalet platser på komvux. Det kan vara förödande för individen som vill ändra sitt yrkesval längre fram i livet och det är också ett enormt resursslöseri. Vi anser att detta är ett medvetet politiskt val för att öka klasskillnaderna i samhället. Vänsterpartiet tycker det är bra att elever har möjlighet att läsa både praktiska och teoretiska program. Men vi vill försvara alla människors möjligheter att ändra sina val längre fram i livet. Vi säger nej till en sorteringsskola.
Skolan är inte bara till för att matcha arbetsmarknaden, utan har också ett övergripande ansvar, att fostra Sveriges ungdomar till att bli ansvarstagande medborgare som kan delta i det demokratiska samhället. Kunskap om hur samhället fungerar, hur man som individ kan påverka och förändra är något som alla elever ska ha möjlighet att få ta del av. Man kan inte låta bli att fundera över varför den borgerliga regeringen inte vill att alla elever ska ha den möjligheten? Vi håller med om att skolan behöver förändras, men inte en bakåtsträvande sådan, utan en som ger individer möjlighet att fortsätta bygga och utveckla landet för framtiden. Det samhälle som vuxit fram de senaste åren har skapat allt större skillnader mellan olika grupper. Skolan ska vara en plats där alla, oavsett bakgrund, ska ha samma möjligheter att lyckas med sina studier.
Regeringen med folkpartiet i spetsen pratar sig varma för individens frihet. Men var ligger friheten för alla som inte får kunskap om hur samhället fungerar? Frihet handlar om att kunna kritisera och förhålla sig till det samhälle man lever i. Frihet handlar också om att kunna få välja om. Det är snarare en ofrihet för den enskilde som nu konstrueras.
Man kan inte se ordningsomdömet och den nya gymnasiereformen som två separata ting. De tillhör samma paket som skapar ett segregerat samhälle genom en segregerad skola. Visst har ordningsomdömet införts och den nya gymnasiereformen träder i kraft nästa termin. Men så länge vi ser att skolan utvecklas åt fel håll kommer vi att fortsätta kämpa för alla elevers rättigheter och möjligheter.

Lisa Tjärner (V)
Hicham El-Horr, Ung Vänster